fredagar  är oftast en himla go dag på jobbet. inte så stissigt å vi kan ta det lugnt och umgås även vi vuxna 😉 så nu har vi nog infört fredagsfika och dessa goa grodor har Tezz

bakat! jättegod var min iallafall 😛

jag gillar verkligen mitt nya arbetslag.  det känns jättebra! och barnen är goa

 med. och så himla roliga! jag fnittrar ju säkert mer än 10 ggr om dagen. det är bra för hälsan har jag hört. och inte bara med barnen utan de vuxna piraterna oxå 🙂

de börjar alltmer samtala mer med varandra och inte bara pekar eller pockar på oss vuxnas uppmärksamhet hela tiden. även om jag ibland ändå lyckas sitta och ha 3 eller fler olika samtal med 3 eller flera olika kids. varpå jag blir crazed och säger ååååh jag hör iiiiingenting. vi får försöka prata en i taget. nu lyssnar vi på …. osv osv

plus att det är mkt då vi verkligen uppmuntrar dom till att PRATA med varandra istället för att pöttas. nu kom jag på att jag glömt att fråga therese om vad hon svarade på studentens frågor. jag har nämligen blivit påpockad mig en student! jäj… jag vill inte bli handledare har jag redan bestämt mig för. för jag är inte så bra på att säga till folk vad de ska göra. när de inte gör som de ska. dvs. som en sån enkel grej att man inte vill gå på rast. men man SKA ju gå på rast. men vi har sagt att vi ska samarbeta så Therese hade berättat för henne att sen när hon börjar jobba på riktigt så måste man ha rast för det står i arbetsmiljölagen, typ. och häromdagen så stod hon och stirrade ut mig när jag skulle uppmuntra någon som kan ta på sig strumporna, men vägrade, det var ’jobbigt’ för jag tycker inte om att vara bevakad. haha. men som de andra (oxå outbildade handledare) i huset säger så är det bara att vara övertydlig. och berätta varför man gör saker. så hoppas man att de annamar det och då gör likadant. inte liksom ger någon extra mat när man säger att de kan visst äta upp iaf litegrann av all den där potatisen innan de får mer majs. även fast de då glor astjurigt på mig under hela måltiden. och det är ju bara att tänka att det jag gör är bra, och att då som student ha mig och mina suveräna arbetskompisar som förebilder kan de ju verkligen skatta sig lyckliga över, får jag ju tänka istället.    och jag är inte så social i alla lägen. jag kommer inte alltid på samtalsämnen. när det gäller privata saker typ. när man är 3 barn och 2 vuxna vid ett mellanmålsbord och det är för många vuxna så de testar den andra vuxna som samtidigt säkert vill prata/fjäska för sin handledare och då försöker prata med mig. hehehe. jaja det går nog bättre sen. snesträck jag kanske är på bättre prathumör 😉