jag är mycket nöjd med min rosa kökslampa! den lyser så himla fint! 🙂

idag vaknade jag. var inte sååå pigg men tänkte nä fan jag ska ta och träna. och det gjorde jag. samtidigt som jag tittade på en Tingeling-film på swefilmer. hehe. den var… okej. sen var jag trött. åt lite våfflor men bänkade mig inte i soffsängen igen som tur var. för sen var det lunchdags! men jonte tyckte det var för läng väntetid på Tugg Burgers så vi gick till Knallelandet istället. käkade Max. det var okej ändå. och pommfritten va krispiga. men jag gillar ändå burger kings bäst! 😛

sen var vi inne på systemet med. tänkte köpa en vinare. och det plockade jag på mig. och sen gick jag där å tittade. kände att det var tråkigt. och uttryckte min tristhet genom att säga: det är iiinte roligt här längre! utan fireballen! 🙁

och.. då! pekar jonas på fireball! och jag ba: du skämtar! och där var den! in stock! jag blev så glad! köpte en 😛 nu har jag nästan, i skrivandets stund, även druckit mig en hel drink med fireball och redbull. hehe. gäller ju dock å hålla sig vaken för paradise hotells uppesittarkväll börjar inte förrän 21.

när vi var inne på Eko(hallen) så såg jag superhero-duschgele&ansiktstvättgele. åååååg den vill jag ha tänkte jag. och köpte den. Undra vad den luktar? sa jag och begrundade paketet. hade inte en tanke på att det, som det resulterades i sedan när jag öppnade paketet, att det luktade MAN! som i manligt. 😮

men det luktade gott ändå. hehe. köpte lotter på olika ställen gjorde jag med.

och hälsade på mamma, pappa och alma en sväng med. alma gillade inte mig idag. hmpf. jaja. sen tycker inte mamma om när jag är förskolläraraktig. för idag påpekade jag minsann att man får inte hota. ni vet, klassikern, om du inte tar på dig nu så går jag utan dig. sa jonas iofs. sen sa mamma nått oxå. då sa jag det att man får inte hota! men jag tycker INTE det är förskolläraraktigt att påpeka att sånt inte är okej. för att det hör ju till ((allmänbildningen) (hade jag lust att skriva här men det är fel med hmmmm). det är! det är att jag vet att det är inte okejj att säga så till ett barn och eftersom jag sitter på den kunskapen känner jag att jag måste ju yttra mig! iallfall nu när jag kan. för brukarna på jobbet får man ju inte säga så till.. (vi måste vara tillmötesgående och trevliga och påvisa ’fel’ är ju inte trevligt….?……)  nejnej. det är väl bara om de ber om råd eller under utvecklingssamtal och dylikt man kan passa på att ge råd.

man kan dock FÖRHANDLA. det är inte samma sak. allt beror ju på hur man uttrycker sig. tycker jag.  och förhandling blir ju något man kommer fram till tillsammans. petra skriver bra om sånna grejjer. jag kan dock få lite panikkänslor nästan när jag läser hennes artiklar, men det är för där handlar det ofta om föräldra-barn-kontakten och jag omvandlar det till situationer på jobbet och där är dom 17 barn. så atteeeeh. ja, ni märker ju själva skillnanden där 🙂

men här kommer en något hårdare artikel om ämnet.

och här är en tankeställare från Petra.

ifall ni nu var sugna på lite fakta och om varför man inte ska komma med tomma hot. ofta är det ju tomma hot? nejnej! jag ska inte skriva mer om detta. hejdå!

 det finns en bra artikel med som handlar om behov. att barnet är ’trotsigt’ för det har ett behov. och då gäller det att komma på vad det kan vara för behov. de uttrycker ett behov. jag tänker på barnen på jobbet som uttrycker behov hela tiden, behov vi oftast inte kan tillgodse. ofta är behovet nog uppmärksamhet. se mig. sen kvittar det om det är bra eller dålig uppmärksamhet. men den artikeln var himla bra så när jag ändå håller på så kan ni ju läsa den med. här.

hejdå! 🙂